NATURSPANARNA! Learning by doing!: 2020

onsdag 23 december 2020

Gör en davidsstjärna av vass eller sugrör!

Förr gjorde man davidsstjärnor av vass! Om du inte har vass, kan du ta sugrör!

Davidsstjärnor av sugrör

Vasstråna från bladvassen är ihåliga mellan bladvecken, så klipp bort bladvecket och klipp dem i bitar och trä upp dem 3 och 3 på rött garn med hjälp av en tjock nål. Även små barn klarar det här om nålen är tillräckligt tung och de kan låta den "falla" genom röret! Inuti vassöret finns små fjäll, som är riktade åt ett håll. Se till att de är riktade neråt, så att nålen kan träs igenom.

Bind ihop 3 vassbitar (eller 3 sugrörsbitar) till en triangel.


Trä tråden genom tre vassbitar och slut dem till en trigangel

eller klipp sugrör i 3 lika stora bitar och trä upp dem på en tråd

och slut dem till en triangel

Lägg sedan 2 trianglar på varandra och bind ihop dem till en stjärna!

Davidsstjärna av vass

Davidsstjärna av transparenta sugrör.
Gör mindre stjärnor av det du klipper bort!

Man måste ju ha lite julgröt också för att orka!

Fotona är från Bikupans förskola i Vendel. Arbetsbeskrivning hittar du också i SOLTRAPPAN på sid 90 (www.soltrappan.se).

Text och foto: Kerstin Riedel

måndag 26 oktober 2020

Nedbrytning och kompostering i skogen

På hösten... när marken är täckt av nedfallna löv, börjar nedbrytarna sitt stora arbete! Marken i skogen är full av dem! Tag med litet jord och löv hem och titta! Skogens små nedbrytare är viktiga för allt liv!

Vilka är nedbrytarna och vad gör de?

Nedbrytare är smådjur, svampar och bakterier, som lever i det översta markskiktet. Bakterierna och svamparna svarar för 80-90 % av förmultningen. Svampmycelet - svamptrådarna, som man ser överallt om man lyfter på en sten eller kikar in under mossan - blir föda för kvalster och hoppstjärtar!

De omarbetar och frigör ämnen från årets växtdelar och döda djur och ser till att näringen kommer ner i jorden. Växterna får då användning för näringen igen!

Svampmycel, svamptrådar på pinnen under löven

Vad är "förna"?

Förna kallas alla döda växt- och djurdelar, som ligger på markytan. FÖRNA = förra årets skörd! I skogens marktäcke lever förnadjuren, som bryter ner årets avfall till mull. De sköter renhållningen i naturen och efter ett år har det mesta gått in i skogens kretslopp.

Förna - gamla, våta löv från förra året[/caption]

Tag med en handfull förna från skogen...

... och lägg på ett vitt papper eller på en vit plastduk. Efter en stund kryper djuren ut! Det kan vara små kvalster, spindlar och skalbaggar, gråsuggor, myror, snytbaggar; olika typer av mångfotingar och kanske har du lyckats få med en daggmask och en larv!

Titta hur djuren rör sig! Rovdjuren rusar snabbt omkring, medan växtätarna håller sig lugnare!

- Du kan förvara förnaprovet någon dag i en glasburk, överspänd med väv. Droppa lite vatten då och då ner i burken, så att inte djuren torkar ut! När ni har tittat färdigt... lägg tillbaka förnan och djuren i naturen igen ... de är så viktiga!

AKTIVITET:

Lägg lite löv i en tratt.
Placera tratten över en glasburk gärna med en bit kaffefilter eller läskpapper i botten.
Ställ en lampa över tratten. Ljuset och värmen driver ner djuren i burken. Djuren är ljusskygga och gömmer sig för lampan!
Vem äter pinnar och barr i skogen?

Den lilla barrbroskskivlingen sitter på ett enda barr och gör jord av det! Gå ut och leta under granen och när du hittar dom tar du också upp jorden under svampen, annars får du ju inte se vad den sitter på! Pilla sedan försiktigt! Klistra in den i växtkort, som ni har med er!

Nedbrytarsvamp, som gör jord av barren!

Varför är det grått på marken under löven?

Det är svampmycel-svamptrådar

Bor det någon under löven?

Det är några som bor under löven

Leta efter nedbrytarsvampar

Nedbrytarsvamparna gör jord av barr, kvistar och kottar

Kerstin Riedel NATURSPANARNA

tisdag 6 oktober 2020

HÖSTEN: FAKTA Varför tappar träden sina löv på hösten?

När kylan kommer på hösten kan trädet inte längre suga upp lika mycket vatten som under sommaren och börjar då förbereda sig för vintern.

Man kan kanske säga att löven under våren och sommaren har ätit solens strålar och att trädens rötter har druckit vatten ur jorden.

Under sommaren suger trädet upp vatten, som går ut i bladen genom ett ledningsrör och avdunstar genom bladets klyvöppningar (små hål under bladet). Med tjäle och is i marken kan trädet inte längre suga upp vatten, utan måste stänga igen alla öppningar, där vatten kan komma ut. Därför snörper trädet av ledningsröret, som går ut till bladet.

När bladet faller av får alla dess ledningar inte stå öppna. Därför växer två lager korkvävnad ut. Mellan korkskivorna finns enbart ledningsröret, som till slut täcks helt. Först när korkskivan är färdig får bladet falla.

Höststormarna rycker sedan loss de sista bladen, som singlar till marken. De lämnar efter sig bladärr. Trädet är nu stängt för vintern!

Bladärr, där lövet har suttit

Man kan redan innan bladen faller se att de nya knopparna för nästa vår är färdiga! Titta där bladet sitter eller vid bladärret om bladet redan har fallit! Se uppdrag 4.

Innan bladet lämnar grenen vill trädet ha så mycket näring som möjligt till stam och rötter. Den gröna färgen i lövet försvinner när klorofyllet i bladet bryts ner! Leta efter blad med ”bara lite grönt” kvar!

När det gröna klorofyllet är borta ser man plötsligt de gula och röda färgerna, som har funnits i bladet hela sommaren! Det gröna klorofyllet har varit så dominerande att det har täckt över den gula och röda färgen!

Man kan göra ett experiment, kromatografi (se uppdrag 11) genom att mosa ett grönt blad och hälla på T-röd och sedan urskilja de olika färgerna i det gröna bladet.