Varför tappar träden sina löv på hösten? Fakta

När kylan kommer på hösten kan trädet inte längre suga upp lika mycket vatten som under sommaren och börjar då förbereda sig för vintern.
Man kan kanske säga att löven under våren och sommaren har ätit solens strålar och att trädens rötter har druckit vatten ur jorden.
Under sommaren suger trädet upp vatten, som går ut i bladen genom ett ledningsrör och avdunstar genom bladets klyvöppningar (små hål under bladet). Med tjäle och is i marken kan trädet inte längre suga upp vatten, utan måste stänga igen alla öppningar, där vatten kan komma ut. Därför snörper trädet av ledningsröret, som går ut till bladet.
När bladet faller av  får alla dess ledningar inte stå öppna. Därför växer två lager korkvävnad ut. Mellan korkskivorna finns enbart ledningsröret, som till slut täcks helt. Först när korkskivan är färdig får bladet falla.
Höststormarna rycker sedan loss de sista bladen, som singlar till marken. De lämnar efter sig bladärr. Trädet är nu stängt för vintern! (se Uppdrag 4)

Bladärr där lövet har suttit!

Man kan redan innan bladen faller se att de nya knopparna för nästa vår är färdiga! Titta där bladet sitter eller vid bladärret om bladet redan har fallit! (se Uppdrag 4)

Knoppar från sommaren

Innan bladet lämnar grenen vill trädet ha så mycket näring som möjligt till stam och rötter. Den gröna färgen i lövet försvinner när klorofyllet i bladet bryts ner! Leta efter blad med ”bara lite grönt” kvar! (se Uppdrag 2)

Eklöv med bara lite ”grönt” kvar

När det gröna klorofyllet är borta ser man plötsligt de gula och röda färgerna, som har funnits i bladet hela sommaren! Det gröna klorofyllet har varit så dominerande att det har täckt över den gula och röda färgen!

Lönnlöv

Man kan göra ett experiment, kromatografi (se Uppdrag 11) genom att mosa ett grönt blad och hälla på T-röd och sedan urskilja de olika färgerna i det gröna bladet.

Kromatografi; kaffefilter i bladmoset

Varför blir bladen gula och röda?

Då kylan kommer och dagarna blir kortare slutar de gröna klorofyllkornen att tillsammans med koldioxid och vatten i bladet att tillverka stärkelse. Trädet behöver då all näring, som går att lagra, för att orka ge knopparna kraft att slå ut till våren. Stärkelsen i de gröna bladen, som av kylan omvandlats till socker, vandrar från bladet in i trädet och transporteras i det tunna skiktet mellan barken och veden och ner till rötterna. När det gröna klorofyllet i bladet är borta syns de röda och gula färgerna i bladet, som har funnits där hela sommaren! (se Uppdrag 11, kromatografi).

Hitta ett löv med kulor på! Är det någon, som bor där? Uppdrag 6

Svar: Det är en aspärta! Ur boken Galler: ”Bladgaller av gallmygga. Bladöversidan med en eller flera runda, 3-6 mm stora galler, mycket smalt fästade vid bladet i en punkt. Tjockväggig, först ljusgrön, men blir snart röd-mörkröd. I gallen en orangefärgad larv, som blir fullväxt på sensommaren. Gallen öppnar sig då med en längsspringa på undersidan, larven kryper ut och faller till marken, där den övervintrar och förpuppar sig. Myggan kläcks följande vår”.

Asplöv med galler

Hitta ett löv med mönster på baksidan av lövet! Är det någon, som har gått där? Uppdrag 6

Svar: Gångmina av malfjäril. Ur boken Galler: ”Hos många insekter, t ex dvärgmalar och andra småfjärilar, minerarflugor, vissa växtsteklar och vivlar lever larven i levande blad mellan bladets över- och underhud och äter av bladköttet…”

Löv med mönster

Hitta ett löv med ett hål i! Har någon ätit där? Vem? Uppdrag 6

Svar: Kanske en snäcka, eller vad tror du?

Löv med hål i

Hitta ett löv med prickar på! Vad är det? Är det någon, som har målat på bladet?  Uppdrag 6

Svar: Det är lönntjärfläck. Ur boken Galler: ”Säcksvamp. Svampen bildar svarta, gulkantade något förtjockade fläckar på levande blad. Dessa består helt av svampens vävnade och är alltså ej någon gallbildning. Vanlig och förekommer på alla våra lönnarter”.

l Lönnlöv med prickar på

Ordförklaringar:

Klorofyll: grönt ämne (gröna små korn) i växtens celler. Fotosyntes: Klorofyllet omvandlar med energi (=solens strålar) koldioxiden och vattnet i bladen till socker och stärkelse (ger näring till växten). Då bildas också syre, som avges från bladen. Klyvöppningar: Små öppningar i bladets överhud (sitter oftast under bladet). Genom klyvöppningarna suger bladet in koldioxid från luften och samtidigt avdunstar vatten från bladen. När klyvöppningarna stängs, sugs ingen koldioxid in i bladen och fotosyntesen avstannar och inget syre bildas.

---

Fråga barnen och skriv ner deras hypoteser!
Upptäck genom:
Uppdrag 1: Gå på lövjakt! Hitta färger!
Uppdrag 2: Hitta löv med bara ”lite grönt” kvar!
Uppdrag 3: Jämför ett torrt löv med ett grönt löv!
Uppdrag 4: Gå på knoppjakt och hitta bladärren!
Uppdrag 5: Hitta lövtäcket!
Uppdrag 6: Hitta löv med spår av djur och svampar!
Uppdrag 7: Måla på löv!
Uppdrag 8: Hitta löv i olika storlekar och färger!
Uppdrag 9: Kul att leka med löv på hösten! Värsta mattelektionen på förskolevis!
Uppdrag 10: Lägg pussel och mandala!
Uppdrag 11: Kromatografi (att urskilja de olika färgerna i gröna blad)
Text och foto: Kerstin Riedel